Historik

Allt började en höstdag 1994. Jag arbetade som sjukgymnast inom habiliteringen i nordvästra Stockholm när en pojke med grav cerebral pares bröt lårbenet när personalen skulle sätta på honom kläder. Händelsen fick mig att fundera över varför dessa barn bryter sina ben så lätt.

Precis som andra barn föds de med normalt skelett, men medan vanliga barn belastar och stärker sitt skelett genom lek och rörelser försvagas skelettet hos barn med cerebral pares eftersom de inte kan belasta sina skelett.

Då föddes tanken: Går det att hitta ett sätt som gör det möjligt för barn med CP-skada att stärka sina skelett med lek och rörelser?

Resultatet blev Hoppolek, en uppfinning som jag började att arbeta med på heltid för tio år sedan när jag fick Stockholms stads uppfinnarstipendium år 2001. För att utveckla Hoppolek behövde jag mer kunskap om barns skelett och benskörhet, och därför blev jag år 2005 doktorand vid Karolinska Institutet (jag tog licentiatexamen år 2011).

Hur lyckades en sjukgymnast utan teknisk utbildning uppfinna ett medicintekniskt hjälpmedel? Under åren har jag fått hjälp av många som har gripits av idén att hjälpa rörelsehindrade barn. Sven Löfgren på Löfgren engineering AB gjorde den första prototypen tillsammans med Göran Ewerlöv på GEPRO AB och Kungliga Tekniska Högskolans elever.

Prototypen blev färdig år 2003 och användes till en studie med fyra pojkar för att utvärdera effekten av vibrationer på skelettet. Nils Gawell på EGA-service AB kom fram till den nuvarande produkten, med snurr, hopp och vibrationer som kan tryckas fram enskilt eller allt på en gång. Vi lade även till möjligheten för barnen att sätta på musik. Nils, och vårt samarbete, kan ni se på video under fliken “Bilder & video”. Välj sedan den tredje filmen under “video”.

Det blev ett lovande resultat i studien. Många skolor ville låna Hoppolek och alla verkade mycket nöjda. De tre första produkterna köptes av en forskargrupp i Göteborg (Bensköra barn) som för närvarande sammanställer resultatet av sin studie. Dessa tre första Hoppolek behövde inte vara CE-märkta eftersom de endast skulle användas i forskning. Men så fick jag en beställning av heldagsskolan Rullens rektor Ann-Christine Svahn. För att de skulle kunna köpa den, alltså för att Hoppolek skulle kunna komma ut på marknaden, behövde Hoppolek vara CE-märkt.

Hur skulle jag göra nu? Eftersom mitt syfte med Hoppolek var att stärka skelettet (alltså påverka kroppen) behövde jag CE-märka Hoppolek enligt det medicintekniska direktivet. Två år efter beställningen var jag färdig med CE-märkningsarbetet efter ett digert arbete och med mycket hjälp. Till slut fick vi tillstånd av Intertek att sätta CE-märket på vår produkt och vi fick leverera vår första beställning i maj 2010.

På en promenad med hunden träffade jag Klaus Gottwald som visade sig intresserad och som kom att bli till stor hjälp. Han arbetade fram en affärsplan som vi tog till Innovationsbron, och de tog till sig vårt budskap och är nu delägare och finansiär.

Så nu startar den riktigt svåra utmaningen!
Att få ut Hoppolek till alla barn som behöver den!

Hälsningar
Ylva Dalén